lördag 9 mars 2013

Höjning av havsnivån

Som svensk boende boende på en kulle i inre Sverige skulle en plötslig höjning av havsnivån vara omöjlig för mig att upptäcka utan att glida in på Facebook eller titta i bakgrunden på någons Instagram-frukost. Men jag är lite sverigedemokratisk i mina åsikter gällande att hysa hela världens befolkning i min lägenhet (som inte ens med god vilja kan påstås vara självförsörjande), finns det tydliga poänger med att titta utanför mitt eget fönster gällande konsekvenserna av något djupare hav.

Höjningsnivån idag
Enligt wikin höjs havsnivån i nuläget ungefär 3 mm/år. Orsakerna till höjningen är flera:
  • Den globala uppvärmningen sker primärt i vattnet. Varmare vatten tar upp mer plats än kallt (högst densitet, i.e. minst volym per vattenmolekyl, har vatten vid 4°C vilket gör att sjöar fryser på toppen istället för botten). Som bonus till detta minskar vattens förmåga att binda koldioxid vid högre temperaturer (testat att ta ut en läsk ur frysen någon gång?), alltså är ökande havsvattentemperatur en positiv förstärkare av den globala uppvärmningen. Varmare hav --> mer koldioxid i luften --> varmare hav (osv).
  • En annan känd anledning till höjningen är avsmältning av landbaserad is, som glaciärer och Grönland (notera landbaserad, då havsbaserad is som Arktis inte påverkar höjningen havsnivån enligt Arkimedes princip). 

Hur hög kan höjningen bli?
Ovanstående skräckscenariotabell indikerar att det finns en viss potential till att förändra världen som vi ser den idag - dock skulle Danmarks högsta berg Møllehøj på knappa 171 meter klara sig även från det värsta 80 meters-scenariot (tveksamt till om det är justerat för havstemperaturer iofs). För att få en känsla för det hela kan man titta på en bild över vad dessa höjningar motsvarar i olika världsstäder (notera den höftade tidsskalan i y-led). Jag hittade även en karta för att se vad en havsnivåhöjning innebär där man kan titta runt själv (förslagsvis på området kring Kaspiska havet).
Att allt detta skulle smälta de närmsta 100 åren är det dock ingen som tror på - IPCC själva tippade 0.2-0.4 m i sin rapport från 2007. Denna gissning har dock ansetts som en underskattning och allt mellan 0.5-2 m kan anses som bättre gissningar i dagsläget. Värt att komma ihåg är att detta inte är det slutgiltiga maximat - det finns liksom ingenting som tyder på att det helt plötsligt ska börja bli kallare om 100 år för att sedan vända tillbaka igen. Mindre yta att bo på kan iofs anses som något bra, då det ökar efterfrågan och sen löser marknaden problemet.


Svenska havsnivåer
Vi svenskar behöver kanske inte direkt vara jätteoroliga för just detta, då våran berggrunds historia inkluderar ett 4 km tjockt istäcke under den senaste istiden. Därför har vi en postglacial landhöjning i Sverige som gör att vi har en landhöjning på 0-1 cm per år, där halvdanskarna ligger stabilt på noll medan snömännen i norr fortfarande är på väg uppåt.

Detta betyder naturligtvis inte att det är problemfritt för all framtid, men att det i den närmaste tiden inte är ett direkt svenskt problem. Samtidigt - klimatförändringarna kommer aldrig någonsin handla om imorgon eller nästa vecka. Det handlar om längre tidsperioder, vilket naturligtvis ger oss en möjlighet till att göra det vi människor gör bäst, dvs anpassa oss (kanske tvåa efter att döda varandra). Men alla anpassningar är inte alltid önskvärda..
Det finns de som anser att havshöjningen är vårt största problem som en följd av klimatförändringarna (vilket nog skulle vara sant om Sverige legat på en egen planet och varit självförsörjande på allt). Men i Sverige går de flesta av problemen med havshöjningen troligtvis att lösa genom att vara lite ingenjörsmässig, vilket gör att jag klassar problemen med havsnivåhöjningen i Sverige som överkomliga, men bra att tänka på om man är stadsarkitekt.

Världen
Resten av världen ligger dock inte riktigt lika bra till som Sverige vid en höjning av havsnivån och detta även på kortare sikt. De som kommer drabbas värst är söderhavsöarna som i vissa fall kan försvinna helt, vilket man kan tycka borde vara en öm punkt hos många svenskar med tanke på antalet resor som görs till solen. Här pratar vi inte heller år 2100, utan det finnas öar som är på väg att evakueras redan idag. Men även om detta är jäkligt synd för dem som bor där, så kommer det fortfarande att finnas soliga badplatser på vintern - detta är inte världens undergång, speciellt inte för svensk solturism. Samtidigt - de som bor i de områdena kan inte överleva på samma plats. lokal nivå ger jag därför havsnivåhöjningen för paradisöar problemstatusen "undergång".

Naturligtvis är det tråkigt att bli av med sin ö, men det är nästan lika illa att bli av med sitt dricksvatten. En höjning av havsnivån kan - om man bor på fel ställe och inte vidtar några åtgärder - innebära att det lokala vattnet blir salt, vilket är problematiskt för människor, djur och jordbruk i området. Exempel på undersökningar på detta är i Delaware där 15 miljoner amerikaner är i riskzonen. Dock finns inte det här problemet bara p.g.a. global uppvärmning och i vissa fall finns metoder att komma runt det, men det är fortfarande en hel del extrajobb som kanske inte går att tillämpa i samtliga fall.
Ett land som ofta nämns i havsnivshöjningssammanhang är Bangladesh, ett av världens mest tätbefolkade länder som bitvis ligger extremt lågt - lite som Asiens motsvarighet till Nederländerna, dock ej ur ett historisk bankperspektiv. Notera att risken inte är att folk dör av översvämning, utan att de måste få nya bostäder och liv någon annanstans samtidigt som avkastningen från jordbruket skulle minska rejält - och därmed öka hungern i ett redan hungrigt land.

Minskad jordbruksareal är faktiskt aldrig positivt om man tänker på en civilisations överlevnad och det är precis vad som uppnås med en höjning av havsnivån. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon bra kvantifiering på hur mycket jordbruksland som kan förväntas försvinna och inte heller hur stor den är i jämförelse med exempelvis ökenutbredning, så där finns en hemläxa för den googlekunnige. Turligt nog behöver man inte nödvändigtvis använda data för kvalitativ bedömning - därför uppskattar jag att problemet med minskad jordbruksareal som följd av havsnivåhöjningen kommer kräva stora omställningar på en global skala. Alternativt bara lite krig då, men det har ju ingen dött av.


Sist - och på sätt och vis minst - vad händer med Manhattan och andra befolkningsområden som ligger nära kusten? Ja, på en lång tidsskala är detta naturligtvis ett problem. Det finns många människor i västvärlden som bor inte särskilt långt från vattnet (interaktiv karta), men dessa kommer i många fall ha tid att flytta. Dock är kombinationen höjd havsnivå och starkare stormar olycksbådande, samt att det är lika tråkigt för New York-bor att behöva flytta som det är för maldiver. Denna flytt kan dock anses som något enklare och längre fram i tiden än maldivernas, och kan nog i vissa fall undvikas genom tekniska landvinningar. Därför uppskattar jag problemet med havsnivåhöjning för kustnära befolkning som påtagliga och resurskrävande, men kanske inte det problem man ska fokusera på när man pratar om problem med klimatförändringar.

Sammanfattning, havsnivåhöjning
  • I vissa regioner, som söderhavsöar, kommer öarna ligga under havsnivån alternativt kommer deras grundvatten grumlas av salt och kommer därmed bli obeboeliga. Detta ligger i de värsta fallen inom de närmsta decennierna.
  • I andra regioner, som Bangladesh, kommer ökningen av havsnivån leda till att stora jordbruksarealer inte kommer att vara odlingsbara. Detta betyder att det kommer finnas mindre mat för att mätta våra magar.
  • Kustnära befolkningsområden kommer att drabbas av havsnivåhöjningen, och framför allt i kombination med risken för starkare stormar kan detta anses var ett stort problem. Att behöva flytta från sina hus är dock ett långsamt förlopp vilket inte bör anses vara någon kris - dock kan det bli väldigt många som ska flytta samtidigt, vilket kan anses vara ett logistiskt problem.
  • Riskerna med havsnivåhöjningarna i Sverige är låga, men även här kommer det att finnas utmaningar - ökad risk för översvämning i vattendrag etc - men ingenting som förändrar livet stort för en majoritet av landets invånare. Allt detta ligger också långt ifrån nästa kvartalsrapport.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar